Skolor, eller utbildningsväsendet, har tre faktorer att förhålla sig till. Utbildningsdelen, undervisningsdelen och fostransdelen. Utbildning handlar om lagar, direktiv och förordningar, undervisning handlar om interaktionen som sker mellan lärare och elev, och fostran handlar om den påverkan läraren har för att skapa individer av sina elever. Grovt förenklat.
I sitt uppdrag så ska skolan ta alla de tre parametrarna i beaktning. En lärare ska förhålla sig till kursplanen, hon ska skapa mening i interaktionen med sina elever och hon ska fostra dem att bli samhällsmedborgare. En rektor ska se till att lärarna gör sitt jobb. Och så vidare.
Den påverkanskraft som läraren har på sina elever blir då enorm. Inte bara väljer hon hur hon ska framställa de sakkunskaper som de ska lära sig, hon väljer också vilka delar av att bli människa som är viktigast. Den kraften är viktig att tänka på varje gång en lektion planeras och vid varje interaktion med eleven eftersom att det är i de situationerna som påverkan händer.
Min parallell till verkligheten från skolan blev under ett seminarie techjätten Amazon. Dels på grund utav deras enorma påverkan på samhällen där de finns, men också i hur de långsiktigt har kunnat utvecklas på det sätt de har. Från att vara en näthandlare för böcker har de kommit att bli en gigant för nätförsäljning, röstassistenter, logistik och streaming. Här är några grejer jag tror att skolan skulle kunna lära sig av Amazon.
Amazon uppdaterar idag sin kod i snitt var 12:e sekund. Var tolfte sekund uppdateras alltså någonting i deras system utav deras utvecklare, vilket gör att vår upplevelse av tjänsten i väldigt stor utsträckning blir problemfri. I Sverige så uppdateras läroplanerna när politiker känner för det. Lärarnas egen utveckling varierar något enormt, för att inte tala om hur många färre skolutvecklare det finns än vad det finns utvecklare hos Amazon. I dagens värld så slår snabbhet nästan allt, även om det blir fel ibland. För att vara snabb behöver man ha en infrastruktur som tillåter snabbhet, vilket skolan inte har idag.
En av Amazons största framgångsfaktorer är satsningen på R&D, research and development. 2017 la man 22,6 miljarder dollar på forskning och utveckling, mest i USA. I Sverige hittar jag inga siffror på vad vi satsar på skolutveckling, men det är inte i närheten. Problematiskt för svensk skola på den här punkten är att den är kommunal, vilket gör att varje kommun måste ta ansvar för sin egen utveckling.
En annan grej som Amazon har gjort skitbra, precis som Netflix, Google och andra digitalt baserade företag, är individualiseringen. Alla dina flöden är anpassade efter dina beteenden. Alla dina sökningar sparas och används när de blir relevanta. Allt du gör på plattformen (och till viss del på andra plattformer) används för din upplevelse.
Skolans motsvarighet skulle såklart vara om man på något sätt skulle kunna använda varje individuellt lärtillfälle för eleven, eller den som studerar. Alltså att ha någon form av funktion som gör att du på så sätt kan lära dig saker som du lättast lär dig, och förhoppningsvis kunna lära dig det snabbare.
Jag vill, innan du slutar läsa, också poängtera att det såklart kan vara problematiskt att jämföra skolan med den här typen av företag generellt och Amazon i synnerhet. Jag vill på intet sätt hylla alla delar av Amazon som företag, men tror att de delar jag tagit upp här ovanför kan vara grejer som många av oss kan adoptera in i vår egen värld. I mitt fall var det utbildningsväsendet.